JAG HOPPAS, JAG DRÖMMER, ATT MARKEN DU GÅR PÅ GÅR SÖNDER
OCH FLERA MIL IFRÅN: DET ORDNAR SIG.
Jag inser att jag ligger på gräsmattan i regnet. Reser mig upp och går in igen. Kopplat bort hela verkligheten och det är så himla skönt att koppla bort när ångesten är så tätt inpå. Så himla skönt att försvinna. Jag önskar att verkligheten alltid var några steg bort, att verkligheten alltid var sådär oskarp som jag oftast är, att jag är skarp och att verkligheten är suddig istället för mig. För dessa dagar är jag suddig, dimmig, som de dagarna. Det där var fina nätter. Jag förlorar alla mina vänner, den här gången.
Kommentarer
Trackback
